Det blir allt mer viktigt att framja god halsa nar manniskan idag lever ett liv i ett samhalle fyllt med hoega krav. Syftet med uppsatsen ar att fa insyn i hur verksamma larare i idrott och halsa arbetar med halsoundervisning samt att ge en foerstaelse av vad halsobegreppet kan sta foer. Vad styrdokumenten uttrycker om halsa och hur den oeverensstammer med verkligheten. Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med verksamma idrottslarare i arskurs 7-9. Resultatet av intervjuerna har analyserats och vasentligt stoff har sammanfattningsvis redovisats. Mitt resultat visar att det ar den fysiska aktiviteten som dominerar idrottsundervisningen och att roerelsens betydelse foer halsan ar stor. De fa timmar som amnet har anser lararna paverkar valet av undervisning. Det ar den holistiska synen pa halsa som lararna vill framhava men belyser ocksa det vaga och svardefinierbara i begreppet. Majoriteten menar att halsa ar nar individen mar bra. Den sociala aspekten ar den som framst skapar ohalsa hos eleverna vilket leder till negativa konsekvenser foer hela individen. Halsa foerknippas ofta med teoripass medan idrott sammanfoers med praktisk undervisning.